Det har hänt...

...flera tråkiga incidenter på mitt jobb de senaste veckorna.
Hot och våld är tyvärr en del av vardagen men graden av detta kan ju variera och nu har det varit alldeles för mycket ett tag.
Jag går inte omkring och är rädd på jobbet men det märks att anspänningen har ökat.
Att hela tiden "vara på sin vakt" tar på krafterna.
Absolut inte fysiskt men psykiskt.
Jag blir trött i huvudet.
Sen är jag kanske inte tillbaka i full kraft än heller...
 
Samhället/rättssystemet tar tyvärr alldeles för lätt på att vårdpersonal utsätts för hot och våld.
Det verkar precis som att "det ska man tåla".
Detta kan göra mig vansinnig!!
Min arbetsplats har bra rutiner och det är alltid arbetsgivaren som gör en polisanmälan om någon blivit utsatt men allt för ofta blir det inget av dessa anmälningar.
Det är precis som om "systemet" tänker att "förövaren är ju redan dömd".
 
Men inte kan det väl vara ok att man "ska tåla" bara för att man valt att jobba i ett vårdyrke??
 
 
 
 
 
 
1 Jaana:

skriven

Usch, va tråkigt att eran situation inom vården inte tas på allvar :(
INGEN ska behöva känna sig otrygg på jobbet!!!

Kram!

2 paula i pörtet:

skriven

Hej, vet inte var du jobbar men såg härom kvällen ett program på teve som hette Psykakuten och där såg man med all önskvärd tydlighet hur utsatt personalen var av patienterna som mådde dåligt.
Angående svampar så erkänns direkt att jag aldrig själv lyckats hitta sådana, de är jättesvåra att få syn på bland höstlöven. Däremot har jag med kompisar som visat mig var de fanns kunnat plocka. Blomkålssvamp har jag bara hittat en enda gång. Så det behövs nog en svamphundsnos för att hitta de lite ovanligare arterna. Jag plockar gärna sandsopp som när de torkats smakar som murklor, citronslemskivlingen och smörsoppen är andra favoriter liksom sotvaxingen som kommer ganska sent på hösten. Bor inte du i Dalarna? Det kanske inte är så långa avstånd mellan oss
Kramen

3 Lotta:

skriven

Har jobbat på demensavdelning där det ibland varit väldigt agressiva boende. Men jag kan tänka mig att det är tuffare på ditt jobb. Har ni möjligehet till samtal och psykiskt stöd när det blir extra jobbigt?

Svar: Vi har möjlighet till samtal och stöd. Och så blir det såklart mycket prat i personalgruppen när det är jobbigt.
ejmis

4 Eva Å:

skriven

Jag beundrar dej för det jobb du valt. Jag skulle aldrig klara det, jag skulle vara både rädd och förbannad varje dag på jobbet. Vi har talat mycket om det du och jag men alla har vi vår plats och min är definitivt inte där du är, som sagt, du är beundransvärd.

Kommentera här: