När man som jag...

 
 
...burit på övervikt största delen av livet så blir jag oerhört ledsen och förbannad när smala människor klämmer lite  skinn på magen och säger att dom måste banta.
Visst är det så att övervikt, i många fall, är en fråga om att äta för mycket och röra sig för lite men inte alltid.
Det finns många orsaker och förklaringar.
Min övervikt ligger runt 15 kilo.
Jag brukar kunna gå ner 5-8 kilo sen blir det något som gör att jag tappar sugen och så går jag upp igen.
Nu har det varit en lång period där min kropp har värkt och det har såklart gjort att jag inte orkat röra mig så som jag borde.
Resultatet av detta är en viktuppgång...igen.
Igår började jag tänka-äta LCHF...igen.
Jag känner mig motiverad och på gång.
KÄMPA TJOCKIS!! 
 
 
 
 
 
 

Tänk vad lite...

 
...snö kan göra.
Plötsligt känns allt lättare när det blir ljust och rent.
Vi hade en väldigt lugn och lat dag igår, skottade lite snö och var in till byn och handlade lite annars var vi bara lata.
 
Vi unnade oss en pizza också så det blev inte ens någon matlagning.
Det som gjorde att mitt humör sjönk rejält var att Axl kom in med en näbbmus som han släppte.
När jag och L sprang runt som galningar för att försöka få ut katten och musen så sträckte jag min rygg.
Jag har varit rätt bra i ryggen länge nu så detta var onödigt.
Musen och katten åkte i alla fall ut och jag och L firade segern med lite glögg och pepparkakor.