Jag blir så ledsen...

...när jag hör talas om eller ser djur som far illa.
Min vän E är en person som inte bara blir ledsen och arg när djur far illa, hon är en person som också agerar.
Idag fick jag följa med henne till polisen för att hämta en kattunge...det var bland det sorgligaste jag sett...så mager, smutsig och utsvulten...för att inte tala om trånande efter värme och kärlek.
Hur kan det vara möjligt att en så liten kattunge blir lämnad vind för våg?
Troligtvis är den  7-10 veckor men vägde bara ca 450 g...den skulle väga  minst det dubbla om någon sörjt för att ge den mat och kärlek.
Nu hittades den lilla stackaren istället av någon vänlig människa som var klok nog att lämna den till polisen, och det är efter det som de fantastiska människorna som jobbar ideellt för Sundsvalls Djurhem tar vid.
Det läggs ner massor med tid, arbete och kärlek för att ge dessa olycksdrabbade katter ett nytt hem hos kärleksfulla hussar och mattar.
För visst är katten en djur som förtjänar samma omhändertagande och respekt som våra hundar?
Förutom all tid och kärlek som de som arbetar med detta lägger ner så behövs det självklart också pengar.
Lämna ett bidrag om ni ser en insamlingsbössa eller sätt in en slant på PlusGiro: 20 48 90 - 8.
Alla bidrag är välkomna!!
Eller har ni möjlighet att ställa upp som jourhem åt en katt?
Gå in på hemsidan och titta runt...kanske finns det något som ni kan eller vill göra för att hjälpa till.

Så här borde väl alla katter få ha det!!??


1 Lotta:

skriven

Tänk om man hade möjlighet att att hand om alla djur (och barn!!) som far illa!

2 Eva Å:

skriven

Vad bra att du slår ett slag för oss! Vi behöver alltid jourhem (tillfälligt hem), nu kommer hösten och med den massor av vilsna/hemlösa katter. När ska människor lära sig att värdesätta och respektera dessa underbara individer som är helt beroende av oss. Ha en härlig lördag!!

3 Mija:

skriven

Åh, jag är som du/er..

Jag ömmar ärligt och öppet för djurens bästa, och det finns inte mycket som gör mig så ARG och ledsen som djurplågeri...



Själv gick jag med som medlem i Djurens rätt för två år sen, bara för att göra NÅGOT.



Jag håller med dig. Man får inte blunda för verkligheten!



Kram

4 Mormormu:

skriven

Det är fördjäkligt!!



Sonen tog ifjol hand om en kattunge som farit väldigt illa, ingen mat, ingen omsorg, ja du fattar!

En mager liten krake, tyvärr hämtade kattungen sig aldrig psykiskt! Förstår inte hur någon kan behandla något levande så illa!

Kommentera här: