Livet är...
...konstigt.
Min pappa valde att lämna min familj för en annan familj när jag var i 18-års åldern.
Och under de 18 år vi bodde tillsammans så jobbade han mycket och han drack mycket alkohol.
Vi har väl egentligen aldrig varit särskilt nära varandra vad jag kan minnas.
Vi träffades på brorsans begravning och vi har träffats ett par gånger till under de cirka 35 år som han har bott med en annan familj.
För ett par år sedan tar man helt plötsligt kontakt med mig från ett boende i en annan stad och berättar att det inte fungerar så bra med min pappas ekonomi, som hans "nya" fru sköter, och där tycker man att någon behöver hjälpa dom båda med ekonomin.
Jag tog kontakt med den "nya" fruns barn och det blev många turer fram och tillbaka men det slutade med att det utsågs en godeman.
I slutet av förra veckan ringde man till mig från pappas boende och berättade att han insjuknat i lunginflammation och idag ringer en läkare från sjukhuset där han nu tydligen är inlagd.
Den kvinnliga läkaren pratade så dålig svenska så jag hade väldigt svårt att förstå henne men hon verkade inte ha uppgifter varken om boendet eller godemannen så det gav jag henne.
Nu börjar mina tankar snurra...pappas "nya" fru dog för några månader sedan, jag har inte haft någon kontakt med min pappa, förutom ett par korta möten, på cirka 35 år...är det jag som ska "ansvara" för honom nu i "livets slutskede"...jag känner ju honom inte.
Hur sjutton gör man...?
Är man automatiskt ansvarig för någon man inte känner "bara" för att det är ens biologiska förälder?