Det är inte ofta...

 
...jag blir sur och besviken men i helgen blev jag faktiskt det.
Hade gjort upp planer som för mig var helt solklara men så var det tydligen inte för andra inblandade.
Kändes som att jag blev rejält bortvald, surt!
Tänkte om helt och åkte och gjorde sommarfint på graven och sen tog jag tag i balkongen och uteplatsen.
 
 
Nu är det städat och möblerna är ute.
En del "småfix" och plant kvar att ordna med men det får bli en annan dag.
Nu går det i alla fall att sitta ute.
 
 
Det har varit ett par riktigt fina dagar och Albin har kunnat svalka av sig i Sidsjöbäcken.
 
 
Så fin park som tyvärr varit väldigt nerskräpad efter studentfirandet.
Tråkigt när man lämnar så mycket flaskor mm efter sig.
 
 
Jag har ätit sommarens första kulglass också, jag och Ann Catrin tog en tur till Pilgrimscentrat i söndags.
 
 
 Unnar mig godsaker ibland trots att suget nästan är borta, än så länge fungerar Saxenda som den ska.
Handlade med mamma igår och det var enkelt att gå förbi godsakerna.
Vikten går sakta men säkert neråt och jag hoppas att huden kommer att dra ihop sig också, inte så enkelt med tanke på åldern.
😖
 
 
Nu ska jag se om Albin orkar kliva upp för kvällspromenaden, det blev en riktigt lyckad promenad på eftermiddagen, först ett dopp i Sidsjöbäcken och sen träffade vi på kompisen Lexus i hundrastgården.
Efter det var Albin trött.
💤💤💤