Kom mig äntligen iväg...

 
...till Lotta för att hämta honung i onsdags, går inte att hitta godare honung, tedrickandet är räddat.
Fick sällskap av Ann Catrin också.
Hade fruktansvärt ont den här dagen så när jag kom hem var det bara att värma vetekudden och sätta sig och vila.
Axl kom och la sig i mitt knä, extra värme där det gör som ondast, jag tror djuren har ett sjätte sinne.
 
 
I torsdags var jag på fotvård, skjutsade mamma och handlade och lunchade med Eva Å.
Hade inte riktigt lika ont som i onsdags så det kändes hoppfullt men det höll tyvärr inte i sig.
 
Så här på årets sista dag är det väl på sin plats med en liten återblick på året som gått.
Det har varit lite blandat, bland det bästa är ju att jag efter midsommar kom igång med träningen på gym och det flöt på så himla bra ända tills nu i mitten av november när jag fick ryggskottet och efter det har det inte blivit någon träning mer än långsamma promenader.
 
Jag började nätdejta, något som jag måste likna vid ett rejält fiasko, inte en enda dejt har jag varit på.
Så många trevliga män men då bor dom för långt ifrån och dom som bor nära har tyvärr inte varit lika trevliga.
Ibland har jag fått kontakt med män som verkligen fått mig att tvivla totalt på manssläktet...
Nätdejting är nog inte min grej egentligen men att träffas på "det gamla vanliga" sättet passar sig inte i dessa Corona-tider.
Situationen i världen har ju inneburit många begränsningar och förändringar och det ser ju ut att fortsätta så ett tag till.
 
Även fast året på många sätt inte blivit som jag önskat så är jag ändå tacksam över att min gamla mamma fått vara frisk och att jag har mina fina vänner.
 
Nu sparkar vi ut detta år och hoppas att 2022 blir ett bra år.
 
 
 
 
 
 
 Önskar Er ett riktigt Gott Nytt År!