Det har varit en dag...
...med blandade känslor idag.
Det är min födelsedag, nr 48, bara det ger en konstig känsla.
Förutom det så är det idag en månad sedan min bror gick bort i den hemska olyckan.
Det känns konstigt att ha kalas en sådan här dag så det har vi hoppat över, jag har blivit gratulerad i massor men som sagt, inget tårtkalas den här dagen.
Hela förmiddagen grät jag.
I telefon med svärmor och på chatten med en av brorsans allra bästa vänner.
Sen åkte jag till stan för en träff med min vän MormorMu.
Där bjöds det på smörgåstårta, gott fikabröd, blommor och en änglasten.
Det är en mjuk, vacker sten som ska ge kraft och tröst.
Sen PRATADE vi!!
Massor...om allt...tiden flög iväg!!
Jag är lyckligt lottad som har flera så goda vänner!!
Vänner som stöttar och vågar finnas till även när det är svårt.
<3
I morgon blir det en svår dag, det är dagen då min bror ska begravas.
Jag gruvar mig men vet att det måste gå på något vis...
skriven
Jag sitter helt stilla och läser ikapp.
Kondolerer säger vi på norska. Beklagar sorgen på svenska. Det låter så stelt på nått vis. Jag är ledsen för din skull. När någon går bort så där fort blir man helt knust! Livet får en annan mening.
Men jag vet också att när det gått en tid så känner man att man får nya krafter och orkar med livet igen.
Tänker på dig idag.
Många varma kramar från mig.
Synnöve.