Äntligen hemma igen!
En av våra katter har varit borta hemifrån i någonstans mellan 6 och 8 veckor och de senaste 2 veckorna har jag och A mer och mer börjat ställa oss in på att han inte skulle komma hem något mer.
Oron har hela tiden funnits där och jag har spanat efter honom varje dag. Dessutom har jag frågat runt bland grannarna men ingen hade sett honom på flera veckor.
MEN...idag när jag är på väg hem i bilen från E så får jag se honom springa över vägen!
Jag tvärnitar såklart och springer ur bilen samtidigt som jag ropar på honom OCH DÅ KOMMER HAN.
Han verkar lika glad över att se mig som jag är över att se honom så det är inga problem att fånga in honom och sätta honom i bilen.
Han är väldigt mager men vid liv och det är SÅ SKÖNT.
Ovissheten när ett djur bara försvinner sådär är jättejobbig.
Nu ska vi hålla honom inne ett tag så han får äta upp sig ordentligt...det skulle vara intressant att veta var han varit under dessa veckor...
skriven
Vilken lycka för både Melker och er :)
....men vad sa han om er nya inneboende när han kom hem?
Coca cola mot migrän...inte omöjligt att det stoppar lite eftersom det är koffin i det. Faktiskt är det nästan den ända dricka jag dicker också.