Till hästhimlen
Detta är så sorgligt, men jag VET att det är vackert och helt fantastiskt på de evigt gröna ängarna...
Hej ! jag har nu lagt upp en ny tävling på bloggen där du har chansen att vinna en mjuk fin sjal & ett sött armband !! kolla in =)
:-( åh vad sorgligt, men hon har det bra nu på dom vackra ängarna.
Skickar varma kramar till dig
Fy så sorgligt. Precis som du skriver är det dr här som är värst med att ha djur. Jag vet inte hur det ska gå den dagen. Fast jag kan ju inte tänka på det nu. Man får njuta av alla fina stunder. Flisans mamma springer nog runt & blir uppvaktad av stiliga hingstar nu.
Stor Kram på dig från oss.
Åh, fy så hemskt! Var hon gammal?
Var bor du? Visst är det vackert? Det blir så ljust och fint...
Erika
Kan tänka mig att det var sorgligt att låta Flisan´s mamma springa till hästhimlen,
men det var nog det bästa för henne att nu få vandra omkring där på de evigt gröna ängarna istället och få må bra.
Kommer ihåg när du berättade här om hennes fång och oron och även oron för lill-hästen Flisan.
Stor kram till dig och Flisan.
Usch och fy så trist för dig!
Det där är det värsta med att ha djur det.
Men det är ju så, någon gång måste det ju bli.
Kramar om!
Jag är också säker på att det är så vackert där! En av hästarna jag red - som var som min - vandrar där sedan i höstas. Lider med dig!
Kramis
Det är så trevligt så trevligt, du är alltid välkommen! Blir nyfiken, brukar inte ha över 100, nu är de uppe i 150!! Kramiz M
Tror du inte att även djuren kommer till Nangiala...det tror jag, till Körsbärsdalen!! Där är det underbart för både djur & människor...tror jag. Sänder dig en tanke......Kram vännen
Tack för dom orden, dom värmer. Men stackars dig idag som mist en häst. Det är svårt. Mina tankar går till dig
Kram Lena
Sänder en tanke till dig idag....
Det är som du säger inte roligt att behöva ta beslutet. Min katt som jag blogga om här för ett tag sen somnade in här i veckan så jag förstår dig till fullo. O då blev det ändå ett naturligt avslut för katten... han somna på egen hand utan hjälp av veterinär.
Men trots att man vet att det är bäst som sker så gör det ont i en. Lite tröst kanske ändå att lilla Flisan finns kvar, o därmed en bit av mamma häst också.
Kram
Så trist att läsa att ni var tvungen att ta bort henne.
Men med sommaren som var i färskt minne så var det rätt beslut.
Men att bestämma över ett liv så där är aldrig rätt.
Nog föll det en tår på kinden när jag läser om att mammma Flisa är borta.
Men Flisan är snart stora damen så hon klarar sig själv nu.
Tänker på er.
Kram Synne.
Åh vad tragiskt det är när sånt sker. Hoppas du känner dig hyfsat OK, kram från mig!!
Ja det är ett jobbigt beslut att ta och sen måsta genomföra men hon har det bättre nu i hästhimlen.
Önskar deig en mysig helg vännen!
Kram
Så sorgligt!
Var jag "studiebesöker" i Övik? Tja, lite här och lite där. Men nej, jag flyttar inte dit. Dock finns skola här med exakt den utbildning jag vill ha. Hälsopedagoglinje.
Den åker båt. :s.
Tråkigt med hästen. Även om det är planerat så är det tungt, hur än det är så har man ju en speciell relation till sina djur.
å så tråkigt... svårt beslut att ta förstår jag. Jag tror också att det är fint i hästhimlen :)
Kram!
Så sorgligt! Det är alltid lika svårt att behöva ta adjö av en häst, och att dessutom behöva bestämma datum, tid och plats... Hittade till Dig via "Himmelochhelvete"-bloggen hälsningar Ylle
Så tråkigt, men det är ju sådana beslut som man är tvungen att fatta ibland som djurägare...
Tröstekramis
Det måste vara oehört svårt att ta ett sånt beslut,men som du säger.
Däruppe är det nog underbart =)
Kramar om lite och önskar en fin kväll
Men, fy vad sorgligt! Jag förstår om det känns jobbigt att ta ett sånt beslut, men en sann djurvän bortser från egna känslor och ser till djurens bästa. Klart att det är oändliga, gröna hagar i hästhimlen!
Ja det är så hemskt.. men håller med dig... på andra sidan är det underbart... hon har det jättebra där..
kramar om dig
Där har vi abslolut nackdelen med att ha djur!! Man fäster sig för snabbt, och oftast har de ett alldeles för kort liv! Gonattkramiz M
Hon har säkert levt ett kärleksfullt liv med er o där med behövs de inte sägas mer....
En cyberkram skickas här...
Usch...kan förstå din känsla.
Men så är det vi vårdar och ömmar för våra djur, men vi måste även ta ställning till när det ska ha ett slut :/
Kram min vän.
Go morron! Ja, huvva, det där är "baksidan" med att ha djur. Det är ren och pur sorg länge i kroppen efter det. Men jag har samma tanke som du, våra kossor springer tillsammans i himlen och äter gräs hela dagarna :)
Förlåt att jag inte tittat in tidigare men jag har inte haft så mycket tid så nu ligger jag riktigt hemskt efter med mina kommentarer. Det var jätteroligt att höra att du tyckte om min blogg :)
Snyft,Såå tråkigt, och ledsamt...men ni hjälpte henne att slippa lida, och som du säger....få springa på evigt gröna ängar! Kramen till dig!
skriven
Åh, vad sorgligt =(
Kram