Orolig
Vår Melker var borta i 5 dagar men igår kom han äntligen hem igen.
En gång var vår gammelkatt borta i 14 dagar... En dag kom han bara promenerande som om inget hänt... Det var så skumt.
Va fin han var.
Och självklart blir man orolig.
Vi har en bondkatt och när hon inte kommer in på kvällen så blir jag likadan.
kramiz
Härligt att han är åter!!! Hua, vet hur det är att inte vet om något hänt eller inte...
Må så grankott...
hm, börjar undra om det fungerar när jag kommenterar via Bloglovin - upptäcker ingen kommentar hos dig sen, ehhh...
Åh vad skönt att ha honom hemma :-)
Tack..det är Anne Geddes bäbisar i bakgrunden :-)
Ja, den känslan känner jag igen. Min älskade Trixie som tyvärr inte finns mera, var försvunnen i 3 månader förut och hon kom hem igen! Det är klart man blir orolig, för de är ju ens familjemedlemmar:)
Skönt att han kom hem igen!! Kram
Fin kisse !
Kan tänka mig att ni var oroliga när han var borta så länge.
Tänk om han kunde berätta vilka äventyr har varit med om ;-)
Kram
Vilken fining Melker är, förstår man blir orolig, man vill ha in dem varje dag, så det gosar äter och mår bra. Men en katt är ju en fri själv 8-)
Man undrar ju verkligen var de varit, speciellt om de ser ut att må bra och inte är ett dugg hungriga. Men jag tycker heller inte om när de är på vift, man får ju som ingen ro. Skönt att Melker kom hem!
skriven
Godkväll!!! Klart man blir orolig när ens vän försvinner man vet ju inte vad som kan hända. Ha en bra kväll. Kram Susanne