Din är dagen, 21 oktober
Drottning Victoria
Är det inte alltid så?
Vi klarar stora tilldragelser ganska väl, det är de små-som i långa loppet är så obetydliga-som vi blir upprörda av.
Om barnen t ex inte plockar undan efter sig eller om middagen blir försenad, då blir vi irriterade och sura.
Sådana småsaker påverkar oss mycket mer än de borde.
Är de verkligen så viktiga?
Om vi tänker tillbaka på när vi senast blev arga eller sura, känns det lika viktigt nu?
Vi kommer antagligen inte ens ihåg varför vi reagerade så häftigt.
Tillvaron blir mycket trevligare om vi kan låta bli att irritera oss på småsaker.
Vad kan jag låta bli att irritera mig på idag?
skriven
Ja de va till å va uppe med tuppen... //Tess