Till de evigt gröna ängarna

I dag har vi tagit bort våra två äldsta katter, 12 och 14 år gamla.
Den sista tiden har jag märkt att dom inte hänger med som tidigare och dessutom har båda börjat kissa inne ibland.
Eftersom dom alltid sovit tillsammans så beslutade jag att dom även skulle få sova den sista vilan tillsammans.
Det här är det allra värsta med att ha djur, när den dagen kommer när dom måste avlivas.
Men jag är övertygad om att djurhimmelen är underbar...grönt och soligt och massor med råttor att jaga...och att dom nu fick gå vidare dit tillsammans gör det hela lite lättare...men visst är det tungt...



1 kusin vitamin:

skriven

Usch, det är alltid sorgligt att bli av med ett husdjur som hängt med i många år... Men som du säger så har de nog det bättre i katthimeln.

:-)

2 Nettan:

skriven

Det är aldrig roligt att ta bort våra kära husdjur.

Men man vill ju inte att dom ska lida heller.



kram

3 Julia:

skriven

Den svarta katten påminner om en katt som jag har som tyvärr har sprungit bort nu. Titta gärna in i min blogg och kommentera.

4 Sandy:

skriven

Usch nu gråter jag, småkatterna.. Visste inte att O var så gammal, trodde att K var mkt äldre:). De har det nog bra nu men det är verkligen sorgligt. Kram!

5 Åsa.S:

skriven

Usch, det är alltid lika sorgligt när man är tvungen...

Men, som du, är jag övertygad om att råttorna är saftiga och många i djurhimmelen, och att de fortfarande kan ligga tillsammans och sova.

Kram!

6 Mia:

skriven

De springer säkert omkring och jagar tillsammans nu för att sen lägga sig tätt ihop och ta en tupplur.

Men visst är det sorgligt och saknaden efter de små djuren är ibland överväldigande.

Kram

7 A:

skriven

Så sorgligt och jobbigt.... Men ändå så fint att de fick gå tillsammans =) Jag tror med att de har det bra nu.....

Kram

8 Linda:

skriven

Vad fina katter! Allt ljus till dem nu när de gått vidare! =)

9 Blue§:

skriven

10 Blue:

skriven

Äh råka slinta med fingret där.... tänkte mig ju en kommentar också...



Vet precis hur du känner dig o har känt dig inför beslutet. Aldrig kul att ta men tyvärr nödvändigt förr eller senare.



Har två gammelskruttar som hänger med på övertid. De hör inte längre o man kan råka skrämma dem om man kommer på dem för hastigt. Men så länge som de ändå äter o ser ut att vara nöjda med livet så får de väl hänga kvar... har haft dem hela mitt vuxna liv så jag bävar verkligen för den dagen de inte längre orkar med.



Mina är utekatter o de kommer in morgon o kväll o äter o sen ligger de nånstans o sover resten av tiden för det mesta. Börjar dock undra om den ena börjar bli dement. Även katter kan ju bli det.

11 Carola:

skriven

Mmm jo jag minns när jag var tvungen att ta bort min älskade katt när han var 13, njurarna slutade fungera, så det var det enda och bästa, han somnade in så fint i mitt knä och jag är övertygad om att dom har det bra alla de goa på andra sidan..

12 Nina:

skriven

Joodå, tungt är det fast man vet att det är det bästa i många fall.

13 synne:

skriven

Visst förstår jag att det är tufft. Men jag tycker att du gjorde rätt. Att ta bort bägge två var bäst.

Vet du att tårarna trillar på mig nu, känns så dumt. Men det är sant.

De har det bra nu på de evigt gröna ängarna.

kramen från mig.

Synne.

14 Mia:

skriven

Ja, fy vad jobbigt att ta det beslutet...men gamla och trötta då kan katthimlen vara skön att vistas i...

15 Petra:

skriven

Kram på dig //Sol

16 Syster Yster:

skriven

Min son med sambo lät sin älskade Tyra somna in i går. Hon avr bara 1 år med hade varit sjuk hela sitt unga liv. Nu var det sämre igen. Behandlingen som krävdes för det ena problemet förvärrade det andra så det blev en ond cirkel. Veterinärbesöken har varit många. De är så ledsna och oroliga för tänk om .... de gjorde fel???

Det är hemskt att missta något man älskar men ibland så är det bäst för djuret.

Kram

17 Margaretha:

skriven

Ja det är verkligen "medaljens baksida".

Det är så tråkigt att skiljas från ett älskat djur..

Den svarta katten är så lik min första katt Simson . Han blev bara ett år...blev uppjagad i en högspänningsstolpe av en hund...Mannen stod och såg på...det bara blixtrade till så var han död...hemskt.Mest för min stackars man som behövde berätta för mig vad som hänt....

Kram på dig

Margaretha

18 bika:

skriven

det absolut värsta med att ha djur är ju att de tyvärr dör innan en själv.

själv var jag tvungen att avliva min gamla schäfertik förra året, det var ett av de jobbigaste beslut jag hade att ta, men hon var dement och högg efter min dotter och katterna, så jag hade inget val.

Men liksom dig och många av dina kommenterande, så tror jag absolut att dom har det bra på andra sidan! (Inte bättre, för var kan dom ha det bättre än hemma hos deras hussar och mattar som älskar dem?)

19 Cajsa:

skriven

Vad sorgligt. =(

Väldigt fint av dig att låta dom få somna tillsammans. Kram!

Kommentera här: